Jaha ja då var det alltså ett nytt blad i min blogg som ska grejas fram, men ikväll e jag smått nedstämd å känner nada lust att skriva egentligen alls...får bli inledning på min blogg för ikväll.
Fy f-n de känns tungt ikväll e som sagt var inte på direkt topp topp humör, allt känns så upp å ner vänt i mitt liv på nå underligt sätt... har hela tiden nå som sabbar allt verkar de som... fattar ibland lika med nada själv heller hur allt blir som de blir... ena stunder lever livet å glädjen -lyckan kommer sen nästa så ser de ut som allt försvinner igen helt... sjukt så in i h-vetet e de... märkligt samtidigt på ett ironiskt sätt ju...
Tänkt dig själv du har haft en massa tråkigheter en längre tid och sen vips så kommer en virvel vind å du känner livs gnistan vakna till liv, du känner glädje, lycka harmoni trots att vissa problem e kvar men ändå... du tänker å äntligen vänder allt för dig - du kan le å va glad- känna att du lever ju... ja du tänker jiiipppiii helt enkelt... å sen efter några veckor så känns de som allt bara rinner ur ditt liv igen... du bär en känsla inom dig om att något e galet - du känner å märker att nå håller på att hända helt enkelt... att ditt liv på nytt ska rasa samman som ett korthus... en hemsk tanke jo men så känns de - att vart tog glädjen å allt de fina vägen... med andra ord så ska jag inte ha sånt i mitt liv eller ?!
Ja va ska jag egentligen tro för de verkar ju som så. Nåja hade ju självfallet hoppas på att få ha kvar all glädje å lycka i mitt liv nu och förhoppningsvis kunna njuta av allt för fullt då problemet som finns varit löst... för jag tänkte att äntligen äntligen vänder allt till min fördel men ack va jag tydligen hade fel likt förbannat... ett nytt nederlag istället å var hamnar jag då?! Jo på rutan ett - alltså börja om om igen men frågan e om jag ens orkar e de någon som helst ide att göra så och hur ska de gå till denna gång... tror knappast att någon ny virvel vind passerar förbi å stannar just upp hos mig...
En sak som slagit mig e att jag är nog j-vligt sårbar än har kanske inte allt hunnit läka inom mig ... att få sår läkta kan ju ta en jäkligt lång tid fast de känns som allt e så gott som läkt i alla fall... men har märkt att numera gråter jag ta mig f-n för ingenting alls å de e ju inte alls likt mig, inte som den jag känner mig ... fast klart att man kan ändras oxå vilket jag kanske gjort då. För de har ju hänt å händer en hel del förändringar i mitt liv å de känns bara positivt måste jag ju erkänna... om byter förnöjer brukar man ju skämtsamt säga å visst f-n stämmer de...
Men men som sagt så hoppas jag av hela mitt hjärta att jag slipper börja om från ruta ett... utan att min känsla e helt ute å cyklar... alltså att min känsla att allt börjar avta ska vara fel menar jag, vill så gärna hålla kvar de som finns av glädje å lycka nu låta de utvecklas istället å växa till nå super super fint å bra...som gärna får hålla i sig ett bra tag framöver... de e min önskan.
Nu ska jag ta och komma till slut refrängen på min blogg för ikväll... bloggen blev något annorlunda nu för här skrev jag av mig rakt av bara... skrev ner precis som jag för närvarande känner inom bords... skönt att få ut de man bär inom sig ju.
Sätter punkt här för denna gång.
Kramen//Brittis
måndag 26 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar