Fy att jag...

Då ska vi se om jag lyckas få till dagens blad i min blogg... är väl inte direkt på nå topp topp humör så har en lite känsla att de blir inte många rader ikväll heller...men ska göra mitt bästa för att få i hop några rader... inledning på min blogg.

Ja som sagt så e jag inte på direkt nå topp topp humör idag men så e de ju emellan åt ... inget att göra nå åt bara acceptera att de är så... varför jag e lite nedstämd de låter jag vara osagt här på min blogg, men visst finns de en liten liten anledning som inte alls borde finns. Men nåja nog om detta för denna gång.

Fy att jag blivit en stor *natt hoande sak* la mig kl: 2.30 i natt och blev väckt kl:7.00 i morse av mina älskade *dunisar* som trots mulet väder var hur pigga å alerta som helst... kvittrar på för fullt å locka på matte, så de va bara att kliva upp och göra morgon sysslorna som alltid. Jo jag var j-vligt trötter de kan jag tala om, hade gärna sovit någon timme till lätt.

Denna dag har jag verkligen inte gjort nå vettigt alls, nej allt har gott segt i snigel fart vill jag lova... men men så kan de ju bli oxå - fast de e inget kul alls, skippade till och med tvättstugan orkade inte gå ner... de e väldigt olikt mig att göra så hänt någon gång men inte ofta alls. Just nu har jag ingen som helst lust att dona på med någonting känns de som, fixa gnistan e som bort blåst... hoppas att den dyker upp snart på nytt, för borde ju fixa till lite här hemma.

Här sitter man en fredag kväll med kaffe kopp och försöker fixa bladet, har lite svårt att koncentrera mig för har tankarna på helt annat håll... känns som att något blivit galet igen mellan mig och en vän - kan mycket väl ha helt fel men de känns ändå som något inte e som de varit... hoppas självfallet att så inte e fallet alls... kan ju va så att jag tror så pga att jag inte e på topp topp humör just nu.

Fattar ju inte egentligen varför jag känner mig nedstämd, för jag borde känna mig super glad och humöret borde vara på topp topp topp - för allt de positiva - som hela tiden nu händer i mitt liv... nej problemen e olösta men allt annat runt om kring som får mig att le - så varför i hel fridens namn deppar jag?! Ja de fattar jag nada av ens själv hel sjukt e de ...

Tror nog att de börjar vara dags för slut refrängen på kvällen blogg men jag har ju fått i hop några rader och fått skriva av mig rätt bra... sen att jag skippar att berätta allt må vara men så kommer de ju att vara, vissa saker vill jag helt enkelt inte dela med andra... utan kan nämna de i min blogg min tanke/fundering kring saken - där e de stopp sen.

Nu sätter jag punkt här för denna gång.

Kramen// Brittis