Min filosofi...

Kommer inte på någon bra start fras - så de får bli så här simpelt på bladet i min blogg för ikväller... känns som de blir mycket få rader oxå - med andra ord så verkar de bli ett ganska uselt blad...på min blogg för ikväll... =)

Idag har jag inte gjort nå vettigt eller nyttigt alls - lusten har inte funnits till något sånt bara...kan ju bli så emellanåt och inget att göra åt de - nope bara acceptera att så e de... =)

Har pratat med en kär gammal vän i dag å de var som alltid skoj - helt otroligt egentligen vilken vänskap vi har å den växer bara starkare å starkare...vi blir liksom tightare å tightare för varje gång - de kanske inte e nå fel...men men resten låter jag vara osagt här faktiskt... =)

Tänk så märkligt de kan bli egentligen - att man kommer närmare en del och glider ifrån mer å mer från andra... som i mitt fall borde kanske vara tvärtom - att komma närmare den man umgås med och inte med någon som man inte gör de med... ojoj de blev väldans snurrigt må jag säga... =)

Men nu e de så - fast de känns något bakvänt ska erkännas... små ler här för mig själv då jag tänker på detta... kan kanske bero på att banden e starkare åt de ena hållet - eller nåja vad vet jag en tanke bara som slog mig...

Hoppla hoppla - va tangenterna glöder varma för skrivlusten bara flödar å flödar... undra vem f-n som snacka om att de skulle bli ett kort och uselt blad... hmmm... =) Verkar som att jag skriver ta mig fanken bäst - då jag mår så där halv bra... för humöret har dalat lite lite å vette tusan egentligen varför alls??? Är som ett stort j-vla ? - tecken faktiskt själv... inte alltid som man vet orsak/anledning till allt - fast i regel så brukar man oftast veta om man tänker efter...

Samtidigt som jag sitter här i min ensamhet och skriver - så ljuder som alltid härliga tongångar ur högtalarna... just nu en låt som jag har gamla minnen till - *Us Against The World* med Westlife... denna låt får mig att tänka på en viss person - som betyder än idag mycket för mig på mången olika sätt...hur mycket man kanske ibland vill glömma - så minns man bara mer å mer... känns något vemodigt samtidigt blandat med glädje - vissa låter förknippar man ju med personer eller händelser... i mången fall kanske både och... =)

Visst e de underbart att ha alla minnen oavsett vad de e - klart att man helst vill minnas allt som har glädje å lycka i sig... sånt som får en att le då man tänker tillbaka på just de ögonblicket - sen har ju dom flesta så klart även minnen som e mindre kuliga att minnas... men som dock finns där i bak huvudet - kanske sånt som sårat en eller som har med sorg å saknad att göra... oftast minnen som gör jätte ont att tänka på... man försöker säkert mången gång att förtränga just pga att de smärtar så mycket...trots att kanske flera år gått...

Är inget undantag då de gäller minnen nope - har både lyckliga å mindre lyckliga sådan i mitt bagage... men försöker helst leva i nuet å glädjas åt allt som sker - för de finns så himla mycket som jag e så oerhört tacksam för... sånt som jag aldrig ens kunde drömma om - som hänt...ohh ja de är en hel del... vissa saker e egentligen helt ofattbara i mitt tycke - undrar ibland om allt e en enda stor dröm...men självklart inget som jag skulle vilja vara utan alls - nope nope... för de mesta har gjort å gör mig fortfarande jätte jätte glad å lycklig... =)

Min filosofi har alltid varit att allt som sker har en mening - sen vad meningen kanske är de vet jag dessvärre inte... tror däremot att ibland så gissar man att * aha de va meningen med just de som nyss hände* eller nå sånt - om jag har rätt eller fel de låter jag vara osagt här...för man brukar ju ställa frågan *varför* hände de å osv... har grunnat själv på just vad meningen e med vissa saker som hänt - i nuet för mig för nå *måste* de bara vara... för tror inte att de skett av en ren slump - inte allt iaf kanske vissa saker men de e lång sökt... eller ??

Nu börjar jag få tangent kramp i mina fingrar - skämt å sido ... =) Allt bara går som en dans - finns liksom hur mycket som helst som vill ut...kan bero på att jag inte direkt fått utlopp för å skriva av mig - helt å fullt på ett bra tag...så de finns nog en hel del som samlats på hög - för nu kommer orden bara ur tomma intet känns de som... något fel ordval kanske men kom inte på nå bättre... =) Kan berätta att de känns kanon härligt iaf - att min skrivlust vaknat på nytt... =)

Kanske börjar vara dax att fnula på en slut refräng på bladet i min blogg för ikväll - filibumpsan så härligt att jag fick till bladet - känns super bra ju... nöjd som bara den e jag oxå... =)

Här kommer de punkt för denna gång.

Kramen//Brittis