onsdag 9 september 2009

Väl hemma

Nu var de åter dags att fixa ett nytt blad i min blogg - som vanligt så ska jag göra så gott jag kan för att få ihop några enkla rader... ja de får bli inledningen på min blogg.

De blev att natt sudda igen la mig kl: 3.15 i natt och blev väckt kl:7,30 av mina små älskade *dunisar*, som tyckte att nu skulle matte upp och hoppa. Ska väl erkänna att jag var något trötter men efter kaffe och cigg så piggna jag till i alla fall.


For till Lise kl:8.30 lovat att skjutsa henne in till stan för att göra ett ärende, tog mig en kaffe och rök hos Lise innan vi for in till stan. De hon skulle gick dessvärre inte att göra i stan utan vi måste åka till Luleå, sagt och gjort vi for dit de var kul med en liten morgon tripp till Luleå.Vi for från solen till regnet vilket var mindre kul, men inget att göra åt ju...

Allt gick vägen i Luleå Lise fixade sin sak galant och vi begav oss hemåt igen i ösregn - mindre kul att köra då de regnar... sen va Lise lite rädd eftersom jag kör som en tok emellan åt och sen va jag även trött så förstår om hon va något rädd... men resan gick super fint 10 mil totalt på ett nafs. =)


Väl hemma så har jag inte gjort mer än diskat och mat sen suttit inne på FB och kollat lite som hör till daglig sysslorna hos mig i alla fall... kan ju inte va utan FB nej måste in dit varje dag ju - har ju sagt att de e en drog men ingen farlig sådan alls. Sen har jag varit och hälsat på hos en vän nu på kvällen, alltid lika skoj och trevligt då vi ses.


Fy så trött jag känner mig men har lärt mig att tröttheten går över efter ett tag - så e man pigg igen och kan sitta å *nattuggla*... tror inte däremot att jag orkar vara uppe till kl:3.00 i natt men kanske kl:1-1.30. Fast borde försöka lägga mig något mer normal tid men de e inte lätt när man vant sig att vara uppe sent.

Pendlar som alltid mellan blogg/FB och lyssnar på BWO just nu en låt som heter *
Gone* en underbar ballad som jag verkligen gillar, texten är super bra vemodig med lite smärta och saknad... de e oftast sådana texter som till talar mig mycket - varför ? de har jag ingen som helst förklaring på.

Undrar om jag gjort något åt en av mina vänner, märker bara att denna vännen inte e sig riktigt lik - men då jag fråga fick jag svaret nej men känns ändå som något inte stämmer... hoppas att min känsla e fel för jag vill absolut inte vara orsak till något problem eller sånt, för denna vän betyder oerhört mycket för mig - är så glad att ha personen i mitt liv , en solstråle som ger mig hopp om livet på nytt... ;)


Börjar bli dags att komma till slut refrängen för denna gång men jag fick ihop några rader även ikväll på min blogg - alltid lika skönt ju.


Tar och avslutar för denna gång.


Kramen// Brittis

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar